Det är svårt att få förtroende för någon som inte kan vara nyanserad. I morse på TV var den största nyheten att IF Metall slutit avtal som möjliggör en reell sänkning av lönen som ett alternativ till uppsägningar. Det betydde inte att någon skulle få lägre lön egentligen. Bara att man skulle kunna tillämpa arbetstidsförkortning då det behövdes. Detta var inget som var tvingande i de lokala förhandlingarna utan var bara ett möjligt verktyg.
Så nyheterna hade plockat dit representanter för arbetsgivaren och för facket. Med sig på telefon hade de någon lokal facklig ordförande någonstans ifrån. Så småningom fick denne möjlighet att uttala sig om avtalet:
Studion: Vad har du för kommentar till överenskommelsen, Sven-Erik?
Fack-gubbe: Nä, vi vet inget. Ingen har sagt något till oss. Allt är dåligt. Ledningen suger ut oss och får bonusar till höger och vänster och för oss drar de ner.
Studion: Jo, men vad tycker du om själva avtalet?
Fack-gubbe: De får bonusar!
Studion: Ja, men det här med den konkreta åtgärden för att minska risken att folk blir arbetslösa. Avtalet om arbetstidsf….
Fack-gubbe: BONUSAR FÅR DE!
Studion: Jaha ja, men då tackar vi så mycket då.
Av någon anledning så lyckas alltid de lokala fackföreningarna låta som att allt är kass och att alla hela tiden är ute efter dem. Det stora elaka kapitalet har aldrig gjort något vettigt. Allt är deras fel. De får ju bonusar liksom. Spelar ingen roll om det är motiverat eller inte. Det är bonusar. Svart eller vitt. Jag förstår att det är svårt att stå oinformerad i en sådan intervju och jag tyckte lite synd om honom. Men släpp sargen nu. Försök vara lite konstruktiv och nyanserad och fokusera på själva problemet istället för att alltid gapa om skandalbonusar.
Det ska påpekas (är det verkligen nödvändigt?) att intervjun inte riktigt gick till sådär men det är så jag kommer ihåg den i efterhand (mer eller mindre) vilket är nästan lika illa.
Recent Comments